Nu har jag hunnit att läsa min kamp 1 och 2. Jag har för avsikt att läsa allihop så småningom. Kan tycka att det är så spännande att kliva in i huvudet på Knausgård - för det är så det känns att läsa dessa TJOCKA böcker. Autofiktion ska tydligen genren kallas. Det känns dock som om det är på riktigt hela tiden. Det handlar om honom, hans liv men är inte skrivet i kronologiskt tidsordning. Det hela blandas upp med filosofiska tankar om konst, musik, litteratur och hans vardagliga liv. Det handlar också mycket om skuld och känslor av ensamhet och misslyckande. Ja, fastän han skriver så fantastiskt bra så verkar han har ett bottendåligt självförtroende. Även detta nämner han i boken och virder och vänder på, analyserar och förklarar. Båda böckerna är spännande, det är svårt att lägga dem ifrån sig och jag kan inte riktigt lista ut varför.
Betyg 4 +
